Höstlovet är här. Hade inga speciella planer för veckan, bara ta dagen som den kommer, sova, umgås med vänner, njuta av frisk luft, golf och höstmys med ljus och bastu på kvällarna, äta gott, baka, kanske läsa en bok, inredningstidningar och virka några mössor...
Men ödet ville annorlunda. Det blir sjukhushäng istället. En olycka händer så lätt. Tonårskillens fot lämnade i kläm när han vurpade med mopon och nu har vi suttit på akuten/röntgen hela dagen. Han blev intagen på sjukhuset med foten i högläge och det blir operation så fort svullnaden går ner, dock tidigast torsdag, och gips i ca 10 veckor. Hoppas han får komma hem till helgen.
Jag försöker se positivt på saken, vi får vara glada att inget värre hände. Skrubbsåren på armarna läker och ortopeden lovade att foten blir återställd. Jag har ledigt hela veckan, alltså kan jag obehindrat vara på sjukhuset med honom. Dessutom är han på sjukhuset i min gamla hemstad så det blir att träffa släkten och sova över hos pappa. Överdrivet positiv? Kanske? Är bara så tacksam över att han är nästan okej min kille.
Syyslomasuunnitelmat vaihtuivat sairaalaoleskeluun. Poika mopoonnettomuudessa. Jalka jäi puristukseen ja odottelemme leikkausta ja kipsiä. Onni onnettomuudessa ettei käynyt pahemmin.
